TEATER OCH
RESCENSIONER

Teaterproduktioner

Maggies måndag1999-2001 MAGGIES MÅNDAG
Judith Hollander
Specialskriven för Agneta Ahlin i rollen som Maggie.
Regi: Judith Hollander
Scenografi: Jan Borén

En monolog om kärlek, fördomar, rasism och vardagshjältemod.
Premiär på Mosebacke Etablissement.
Soppteaterpremiär på Teater Västmanland.
Spelades på turné i landet bl.a på Göteborgs Stadsteater, Östgötateatern, Uppsala stadsteater.

Handling
Maggie är en medelålders gift kvinna i en svensk småstad som väntar på sin älskare,men istället tvingas gömma två flyktingbarn, varav det ena misstänks ha slagit en yxa i huvudet på en av bygdens unga rasister.
De annars så vänliga grannarna kräver hämd.Maggie,som bara vill ha en spännande romans,blir inblandad på ett sätt som hon absolut inte vill.
—Man är så van att allt hemskt händer alla andra, i Expressen eller Aftonbladet. Man tror aldrig att det ska hända en själv, säger Maggie. Hon är till vardags ingen hjältinna, men blir det denna måndag när omvärlden knackar på hennes dörr. Pjäsen skärskådar den lilla rasisten inom oss men peppar oss samtidigt att inte låta rädslan styra våra liv.

Att det är Agneta Ahlin som ensam spelar upp alla de komsiska scenerna glömmer jag som åskådare.Solo och med ett temperamentsfullt utspel tar hon ett fast grepp om publiken och släpper den inte förrän hon lämnar
rummet. Med fräck humor och en tät publikkontakt beskriver hon en männinskas längtan efter kärlek och värme.Främlingsfientlighet och fördomar avhandlas skämtvägen och det är ett bra sätt att visa hur dumhet ser ut. Sällan har publiken varit så uppeppad och gapskrattande."
VLT 31/3 2000

Agneta Ahlin agerar frejdigt med ett härligt kroppsspråk och en mimik som bara den drog ner skratt.Detta i synnerhet i de ekivoka turerna i monologen"
Köping 22/3 2001

Det handlar om feghet,mod rasism och sex i medelåldern.Publiken skrattar mycket och Agneta Ahlin lyckas på ett skickligt vis framföra en synnerligen allvarlig historia på ett ganska flamsigt sätt-utan att poängen för den skull tappas bort på vägen"
Norrköpings tidningar 9/5 2003

Sonja1999-1998 I KVÄLL SONJA ÅKESSON
Anna-Maria Ingerö
Baserad på en idé av Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
I rollen som Sonja: Agneta Ahlin, Ingalill Rydberg. Konduktören: Lasse Zackrisson
Regi:Anna-Maria Ingerö i samarbete med skådespelarna
Musik: Lasse Zackrisson
Scenografi: Janne Borén

En resa genom Sonja Åkessons liv och diktning och folkhemmet Sverige.
Premiär på Riksteatern med turné ute i landet.Spelades även på bibliotek och på Orionteatern i Stockholm under våren 1999 samt poesifestivalen på Gotland samma år.

Handling
Föreställningen utspelar sig i en tågkupé och vi får följa med på en resa genom folkhemmets Sverige och Sonja Åkessons liv och diktning.Den är baserad på poetens tankar om vardagslivets olika skiftningar och skrivandets vedermödor.
I pjäsen spelas Sonja Åkesson av två skådespelerskor, Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg. De gestaltar Sonjas olika sidor, den ena mer lössläppt och konstnärlig, den andra mer förnuftig och ordentlig. Tillsammans med Sonjas texter ger dem en bild av ett helt liv.
Pjäsen bygger alltså på dikter skrivna av Sonja Åkesson. Det är inga vanliga dikter utan mycket träffsäkra iakttagelser av vardagslivets bojor och mödor, förhoppningar och drömmar. Kantiga, uttrycksfulla bilder och sånger, "olika bilder ur verkligheten runt omkring mig".
Föreställningen innehåller både humor och allvar, dramatik, ångest och vemod blandat med befriande skratt och träffsäkra formuleringar. Med på scenen finns också Konduktören — musikern Lasse Zackrisson med sitt dragspel.

I den här föreställningen har Sonja Åkesson,hennes diktning och personlighet fångats in mycket bra. En livfull som levande föreställning. Två timmar med humor och humör,engagerande texter och uppfriskande musik, med glädje och sorg, precis som Sonja Åkesson själv. Hon skulle gilla det här!"
Svd 25/2 1998

Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg gör den ena strålande tolkningen efter den andra, när de ur djupet av varsin länsstol river av stroferna med stort och igenkännande engagemang. En verklig kulturgärning, som borde uppmärksammas mycket mer. Allt detta till ackompanjemang av ett vemodigt dragspel, trakterat av Lasse Zackrisson. Det är verkligen lysande."
Ljusnan 11/4 1998

Två kvnnliga skådespelare och en musiker visar i en lyckad blandform mellan gestaltad diktuppläsning
och litterär kabaré på en formmässig konstfärdighet och ett tätt tempo i Sonja Åkessons poesi. Tillsammans med musikern Lasse Zackrisson visar man prov på ett jämt och väl genomarbetat ensemblespel som inger respekt för genuint yrkeskunnande."
NV Tommy Åberg 1998

Både Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg var lysande i sina roller. De gestaltade Sonja Åkesson med stor uttrycksfullhet och värme. Tillsammans målade de upp ett sammansatt, men ändå kaotiskt kluvet porträtt av diktarinnan"
VN Göran Bard 1998

I väntan på...1997-1996 I VÄNTAN PÅ VADÅ?
Idé och projektledning: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg.
Sammanställning Agneta Elers-Jarleman och Ensemblen.
I rollerna: Agneta Ahlin Ingalill Rydberg Claes Ljungmark
Regi: Agneta Elers-Jarleman
Musik: Gunnar Edander
Scenografi och kostym: Ilkka Isaksson och Nina Sandström
Ljus:William Wenner
Producent: Ulla Lidholm
Musiker: Malena Jönson
Projektassistent: Lottie Törnros

Ett dramatiskt collage med vittnesmål från arbetslöshetens tid. Texter av arbetslösa från hela landet(Nordiska muséets arkiv) samt orginaltexter av Vita Andersen,Mattias Andersson,Verner Aspenström,Magnus Dahlström och Agneta Elers-Jarleman. Premiär på Kulturhuset i Rågsved våren-96 och gästspel på Stockholms Stadsteater under hösten-96.
Inspelad som radioteaterföreställning premiär 8/3 1997. Riksteaterturné under hösten - 97. Soppteater Stockholm Stadsteater våren-97.

Handling
Ett dramatiskt collage med vittnesmål och scener blandat med musik och sång om och i massarbetslöshetens tid.

Ren pornografi eller öppet våld skulle knappast kunna beröra publiken mer än pjäsen "I väntan på vadå?, som består av berättelser från arbetslöshetens Sverige. Den snuddar vid farliga tabugränser och alla vår innersta skräck för att vara den som blir över och utanför. Tre skådespelare på en tom scen låter många röster höras ur ett förändrat Sverige. Det är bedrövande, starkt och många gånger roligt på ett smärtsamt sätt."
DN 8/6 1996

En sammanställning av texter parat med patos och poesi, engagemang med underhållning. Det är roligt och vasst. Ensemblen bygger sitt collage varmhjärtat osentimentalt".
DN 25/2 1997

RuggugglorRUGGUGGLORNA PRESENTERAR DET NYA KÖNET av
Edgar Hollander
Efter en idé av Ingalill Rydberg och Agneta Ahlin.
I rollerna: Agneta Ahlin Ingalill Rydberg
Regi: Judith Hollande
Musik: Malena Jönssson
Scenografi: Ann-Margret Fyregård
Kropp/kostym: Ylva Skeppström
Mask/peruk: Janina Rolfart
Producent:Barbro Frambäck

En forskarfars om manligt kvinnligt mänskligt.
Premiär på Nya Pistolteatern hösten 1996. Boulevardteatern våren 1997. Turné i landet under år 1997.

Handling
De två "ruggugglorna" Lena och Jeanette, båda 40+, som efter år av kvinnokamp tröttnat på att orättvisorna mellan könen bara fortsätter. Nu tar de saken i egna händer och "startar eget". En forskarfars om manligt, kvinnligt, mänskligt.
"Det är synd om människorna" sa redan den gamle könsforskaren August Strindberg. Men ruggugglorna säger: Gråt inte forska! Inför publikens ögon forskas det nya könet fram. Dagsaktuella frågeställningar om jämställdhet, genmanipulation, organtransplantation, kloning och kultur möts i explosiva urladdningar.

Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg har en trivsam publikkontakt... Allt är som bäddat för en helt vanvettig fars."
Svd 25/4 1997

Det nya könet är en fartfylld, stundtals rolig och underhållande fars. Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg gör Lena
och Jeanette väldigt bra. De har ett kroppsspråk som är fenomenalt."
Södersvepet april 1997

Visst är det enkelt,men ibland väldigt roligt....Rydberg och Ahlin är två skådisar som är duktiga på att underhålla... Slutscenen, när forskningsresultatet äntligen blir 'lyckat' är både hysteriskt rolig och bitande satir"
Tidningen Södermalm 21/4 1997

Glass1995-1998 GLASSARNA KOMMER TILLBAKA
Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
I rollerna: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Regi: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Scenografi: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Kostym och rekvisita. Pling Olsson
Musik: Malena Jönsson

Kretsloppsteater för barn från 3 år.
Premiär på Nya Pistolteatern 1995. Spelades även på Mosebacke Etablissement samt runt om i Sverige på daghem, fritidshem och kretsloppsfestivaler, Vattenfestivalen samt Agenda 21-arrangemang.

Handling
En dag får herr och fru Sysslolös besök av barn i sitt kök. Då blir det bekymmer för de har inget bjuda barnen på.Under tiden som de springer iväg och handlar, kliver Glassarna Grälla-Bella och Alaska-Kaxe ut ur frysfacket. Samtidigt närmar sig den stora kylskåpsbytardagen, vilket oroar fru Freon som bor i familjen Sysslolös kylskåp. Om hon kommer lös har hon högtidligt lovat att skada ozonlagret, göra hål i himlen,så att solen får lysa ännu starkare och det blir alldeles för varmt och alla glassar smälter. Glassarna försöker med alla tänkbara sätt göra sig av med henne.
Med hjälp av barnen och den Stora Klokboken, som gått i arv från glass till glass och är lika gammal som istiden, löser Alaska-Kaxe och Grälla-Bella problemet. Lite hjälp får de från en liten glasspinne — sonen Diggolo. De upptäcker en ny lag som säger att ingenting som finns på jorden kan försvinna, allting bara sprids och kommer tillbaka i en eller annan form. Det som kommer från fabriken ska tillbaka till fabriken. Det som kommer från naturen ska tillbaka till naturen.

Glassarna kommer tillbaka är fiffig miljöunderhållning. Svalkande kretsloppsteater om var, hur och om vi kan göra oss av med skiten. Bajs är ju t.ex helt okej i kretsloppskedjan, men vart tusan ska vi förpassa Fru Freon? Detta är en liten lustig miljöpjäs i saftisfodral. Det är teater i Ville Valle Viktor-traditionen. Denna vetgiriga och pastellfärgade miljöpjäs är både underhållande och fiffig... Hos Ingalill Rydberg och Agneta Ahlin finns ett tilltal, en genomtänkt idé om vad man vill berätta och en varm humor...
DN 97-07-12

VILKET HÄRLIGT GLASSPEKTAKEL: En mjukt rundad,skär,jättestor lyxglass med gräddvitt innehåll och bärsmak och en lång grön ispinne med päronsmak och rolig hatt visade på ett skojigt sätt barnen att allt man slänger i naturen kommer tillbaka. Glasspinnebarnet Diggolo i en chokladfylld rån-barnvagn hjälpte till och så förstås alla barn som var helt uppslukade. De märkte inte ens glassbilen som sakta rullade in på borggården vid Eskilstuna museer för att dela ut glass när föreställningen var slut."
Folket 97-07-03

Föreställningen höll på en timme och Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg lyckades med konststycket att hålla barnens uppmärksamhet vid liv hela tiden. Kanske för att miljöbudskapet intresserade,men också för de skojiga sångerna och färgglada dräkterna. Dessutom skapade Ahlin och Rydberg härlig kontakt med barnen."
Elfborgs Läns Allehanda 97-07-09

Glass1994 KYLSKÅPETS HEMLIGHET
Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Regi: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Scenografi: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Kostym: Pling Olsson
Musik: Erik Petersén

Världens första GLASSTEATER för barn från 3 år.
Premiär Mosebacke Etablissement. Spelades även på daghem och fritidshem runt om i Sverige t ex Uppsala, Gävle, Öland och Stockholms län.

Handling
En dag får Herr och Fru Sysslolös besök av en massa barn. Det är tomt i kylskåpet och de har ingenting att bjuda på. De beslutar sig för att göra glass och ger sig iväg och skaffa ingredienserna. Under tiden kommer två glassar som bor i kylskåpet ut ur frysfacket. De råkar av misstag dra ur elkontakten på kylskåpet och de börjar smälta. Med hjälp av barnen får de reda på hur ett kylskåp fungerar och kan gå tillbaka in i kylan.
Herr och Fru Sysslolös kommer ledsna tillbaka utan glassingredienser. Ingenting att bjuda på. Det finns glassar i kylskåpet ropar barnen. Och tänk — där står en hel låda med glass från Glassarna som tack för hjäpen. En Vaudeville om glass och hur ett kylskåp fungerar.

Den som vill ge sina barn chansen att uppleva bra barnteater kan gå på Mosebacke på lördag kl.13, då det är Glassteater med Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg. Med oerhört läckra dräkter lyckas Agneta och Ingalill engagera barnen i sin föreställning. Historien är enkel och genial. När herr och fru Sysslolös lämnar köket smiter två ovanligt stora glasspinnar ut ur kylskåpet. De två glassarna är mycket nyfikna, men det är inte lätt att vara glass i ett varmt kök... Så om du har barn från tre år och uppåt, ta med dem till Mosebacke".
Tidningen Södermalm 93-11-15

Galen Tunna1993 GALEN TUNNA
Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Regi: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Scenografi: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg
Kostym: Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg

En poetisk samtidssatir.
Premiär på Teater Brunnsgatan Fyra. Spelades även på festivaler.

Handling
Se recensionsklipp nedan:

OM EINSTEIN har rätt så är E=mc2. Hur mycket är då klockan? Så pass sent på 1900-taletär det dags att välja tunna. Hoppar jag i galen tunna hamnar jag hos Agneta Ahlin och Ingalill Rydberg på Teater Brunnsgatan 4 i Stockholm.
Där är det rätt fast det är fel. Ahlin och Rydberg har vävt samman texter av bl.a Gunnar Ekelöf, Harry Martinsson, Albert Einstein och Edgar Allan Poe till ett collage om vadan och varthän. Utgångspunkt har varit Poes historia "en nedfart i malströmmen", där den gamle fiskaren lär oss hålla huvudet kallt och observera omgivningen.
Scenen antyder skepp med lanternor, skeppsklocka och rep, och som ett par Beckettclowner i smokingbyxor och vita västar dyker skådespelarna upp ur varsin tunna. Fiskarens iakttagelse är att lätta cylindriska föremål bättre klarar sig i malströmmen än den tunga skutan. Mot allt sunt förnuft lämnar han följaktligen båten surrad vid en tom vattentunna och klarar sig, medan
fiskarbrodern krampaktigt håller fast i skutan och går till botten.
Några undergångsstämningar förmedlar föreställningen emellertid inte.
Agneta Ahlins ironiska troskyldighet matchas av Ingalill Rydbergs uttrycksfulla mimik. Hon tycks härma allt från bredkäftad groda till Edith Piaf. Föreställningen är underfundig och intelligent och god satir över samtiden."
Sven Hansel i Expressen feb 1993l

För tiden-i Sverige. Ingalill Rydbergs lilla smutsiga clownansikte flinar nöjt åt travestin på en känd kungs valspråk. Tillsammans med Agneta Ahlin har hon gjort " Galen Tunna" som mest liknar en litterär kabaré med anstrykning av clowneri. Texterna är av Beckett, Boye och Brecht, Harry Martinsson och Peter Nilsson.
Under några hisnande ögonblick vidgar sig den gamla skräckberättelsen till en vision om Sverige mitt i stormens öga... "Galen tunna" går i vågor mellan putslustigt och lyriskt.Agneta Ahlin har valt en spelstil släkt med teaterns buskis och melodram... Ingalill Rydberg behärskar Brunnsgatans format med små och säkra medel. Med försiktig inlevelse gör hon en ful,kantig men intagande figur vars ansiktsdrag är utviskade av smink och har skrattet liggande på lur".
Tove Ellefsen DN feb 1993